Magic the Gathering
Magic the Gathering2820 medlemmer 4 online

Brugernavn:

Password:


Bliv medlem
Glemt password?

Søg DanskMagic
Søg kort:

Søg medlem:

Søg by:
Søg i forummet:

Søg regler:

Søg deck:
Artikler Diverse | Deckanalyse | Strategi | Casual | Deckdoktor | Turnering | Anmeldelse | Drafts | DaM | Judge

Velkommen til DanskMagics artikler. Her finder du mange interessante og sjove artikler omhandlende alle forskellige formater indenfor Magic. Dyk ned i vores arkiv.
Vil du selv skrive en artikel? Vi publicerer og belønner! Klik på linket nederst, så ser vores redaktion artiklen, og de vil herefter afgøre om den vil blive publiceret eller ej.
Vil du måske bidrage med et deck som trænger til en forbedring til vores artikelserie Deckdoktoren? Anvend denne formular!

Tilføj artikel

1798 Artikler
sorter efter: Dato - navn - artikeltype - Forfatter

 

Turnering [Sealed Deck]
GP Copenhagen 2019 Del 1...
Via svenskamagic.com

Det finns säkert 26 olika infallsvinklar på denna artikeln men jag kunde inte hitta en originell sådan.

Jag trodde matchen, draften, dagen, helgen, GPn och hela min jakt efter ära och berömmelse i Magic var avgjord när Jelger anföll med två 3/3 elefanter, två 1/2 spindlar, en Vesperlark och två Treetop Ambusher. 16 i Power mot mina futtiga 12 liv men plötsligt deklarerade han Elvish Fury med buyback och sedan samma pump igen och då fanns det hopp!

af Sajkobeer
21:40, 27/6 -19
läst 2151 ggr.
Udskriv artikel
10 kommentarer

Parental Advisory Disclaimer: den här rapporten är fruktansvärt lång. För er som väntar er färgglada memes så får ni hoppa till slutet av rapporten. Ni känner igen dem på att det är stora färgglada rutor med bilder och vita bokstäver.

Det kändes som att jag var den sista i hela världen. D.v.s. sist av alla jag umgås/spelar/hänger med inom Magic att inte ha gått dag två på en GP. Inte för att jag har grindat GPs på något sätt. Detta endast min sjätte och tillika den första utomlands, den senaste GPn jag lirade var den i Malmö 2012! Det är rätt länge sedan. På grund av mina i stort sett uteblivna framgångar utanför den lokala turneringsscenen så var underdogperspektivet för mig väldigt närvarande i tankarna veckorna inför GPn. Hero's Journey-tropen är inte direkt okänd i västerländsk berättarkonst. Samtidigt som det för mig genom åren blivit en omedvetet sätt att fokusera/preparera inför turneringar genom att föreställa mig framtida turneringsframgångar och hur de sedan skulle te sig i en turneringsrapport. Men vi vet ju alla att den som organiserat förbereder sig för att skriva en turneringsrapport om sin framgång, sällan lyckas med att både spela bra och sedan skriva om det. Jag kan då inte dra mig till minnes att någon tagit noggranna anteckningar under en lång turnering på hög nivå och sedan haft något att skriva hem om. Det vore väl lagom förmätet om jag kunde bli den första att kombinera dessa två, ähum. Även om turneringsmagic till viss del kan handla om verklighetsflykt och GPs i synnerhet ger dig möjligheten att besöka en parallell värld, så är det skillnad på Hollywoodberättelser verkligheten. Jag var sannolikt inte ensam av de 1300 deltagarna i Köpenhamn att i praktiken känna ett visst mått av underdogkänsla inför starten på dag 1. Men hur stora förväntningar är det rimligt att ha på sig själv och sitt spel när man inte kan träna och förbereda sig i närheten så mycket som man skulle vara beredd på att göra? Den kallhamrade analytikern inom mig som alltid bråkar med sin kontrahent dagdrömmaren på den andra axeln, försökte förgäves intala mig att, om fokus handlar för mycket om att du är i underläge kan det helt enkelt låsa sig och resultera i 100% underläge och inga mirakelcomebacks och ingen framgång alls. För att slippa fokusera på dessa överanalyser så försökte jag istället lägga all ledig tid under perioden 6 - 14 juni på att speltesta på Magic Online inför turneringen. Det gick sådär.

När jag satte mig på tåget över Öresundsbron den 14 juni, hade jag därför 20 vinster på 50 matcher fördelat på 5 drafter och 7 Sealeds. Detta minskade inte min känsla av att jag inte riktigt fattade formatet, trots att jag gillade dess komplexitet, variation och allmänna feeling. Modern Horizons känns liksom förutom power creepen på något sätt som Magic var förr, före 2007 när planeswalkers introducerades. För en retrofil som jag gick det givetvis inte att ta tåget till Köpenhamn för en GP utan att för mig själv rabbla fraser från David Linders episka rapport från GP Köpenhamn 2002. SYND! En rapport som jag utan tvekan rankar i topp fem bland bästa turneringsrapporter ever. Linders mästerverk fångar tidsandan perfekt och slutar aldrig leverera. Jag kände mig lite som en antropolog eller what not när jag för några år sedan systematiskt sparade ner hans rapport på diverse olika hårddiskar. För vem vet hur länge till man kostnadsfritt kan komma åt rätt delar av decklab.com med hjälp av Archive.org? *harkel* Summan av mina förberedelser blir alltså att självförtroendet inte var på topp, men jag kan åtminstone korten och behöver inte läsa på varenda common under de 9 rundorna av dag 1. Det vore också kul om jag skulle kunna uppleva något att föreviga i en rapport, som faktist flera av mina "fans" faktist ibland hur skevt det än låter efterfrågar när jag har tid över och besöker en turnering.


Framme i Örestad kliver jag ensam av tåget och är plötsligt, helt oplanerat omringad av en ordentlig klick magicspelare/oldtimers vars medelålder sjukt nog är signifikant högre än mina egna späda 36 år. Många handskakningar blir det med gamla legendarer som Olle, Lantto, Landgraf, Bröderna Cedercrantz, Snag osv. Under promenaden till siten försöker Olle inleda en filosofisk diskussion med mig kring förutsättningar och konsekvenser av att gå mot röd gubbe utomlands i allmänhet och i Danmark i synnerhet. Men han tröttnar rätt fort och lämnar meningsutbytet därhän. Som så många gånger tidigare hamnar jag istället i samtal med den lugnare av de två bröderna Cedercrantz, en snubbe som man alltid i lugn och ro kan analysera sakernas tillstånd med. Framme vid siten sedan så blir det precis som det var förr även på svenska turneringar. För att komma in måste man först passera genom ett moln av cancerogen rök innan man kommer in. Väl där fler handskakningar med old timers som Jorstedt, Sadeg, Beakid och Fabbe etc. Det småsnackas om formatet och om att ingen spelat med korten IRL, men nästan alla svenskar verkar ha tränat grundligt på Magic Online och efter en lagom stunds väntan så är det dags för Player Meeting. Mannen mitt emot mig är lite upptagen när Deck boxes fyllda med packs delas ut av den eminenta Patrik som ställer två boxar på min halva av bordet. Det är underförstått att jag ska ta den ena och ge till personen mitt emot mig som är upptagen med att hitta en förrymd penna i sin väska. Den ena lådan är lite mer skavd och luggsliten än den andra. Då jag själv gillar underdogs och outcasts så tar jag själv efter en kort granskning av lådorna den slitna själv och passar den andra till mannen mitt emot (överanalysera petitesser, skulle jag?). Snubben ler från öra till öra och frågar: Tog du rätt låda nu? Självklart! (mitt standardsvar till folk som ställer dumma frågor) svarar jag utan att kunna veta något egentligen, men det dröjer inte länge men jag inser snart det gjorde jag med råge!. Poolen jag ska lira med har nämligen 2 st Fallen Shinobi och verkar ha hyffsade kort i svart och blått i övrigt. Här hade jag tänkt skriva ner hela min pool för att se om ni byggt annorlunda, men jag orkade inte och räknar inte heller med att någon actually skulle orka submitta en genomarbetad decklist även om jag tänkte utlysta ett pris för bästa förslag. Vi får helt enkelt se. Denna rapport är ändå för lång redan.

Vi får fantastiskt mycket tid till att bygga lekarna och jag trodde att jag skulle mella mellan fyra olika alternativa decks som så ofta i när detta format körts på Magic Online, men det går snabbt innan jag discardar en möjlig RW-aggro för att koncentrera mig 100% på ninjorna. Det är verkligen så mycket jobbigare att flippa mellan lekalternativ IRL än online, ok? Ingen större överraskning men ändå. Får man 40 minuter (tror jag det var) att bygga på ska man inte heller lämna in leklistan efter 10 anser jag, utan faktist använda tiden ordentligt. Detta är ingen 2HG-prerelease! Själv använde jag 20 minuter av sista halvtimmen på att cutta från 31 till 23 kort. Jag visste innan att jag ville ha minst 17 land i main. Samt 10 minuter på att mella på en splash för hard removal utöver mina två defile och singleton Smiting Helix. Det blir splashen åtminstone! In the words of David Linder: "ändrar splashen (blir fortfarande lite fel) och får nåt som ändå ser rätt bra ut". Leken har till sist 17 land och 2 manastenar. De allra flesta jag pratar med konstaterar att den är rågrym pga 2 Shinobis etc, men Lantto och nån till kritiserar att det är 19 manasources och därmed för lite tidig action. Splashen består endast av en Settle beyond reality som kan spelas endast från Fountain of Ichor eller Sunbaked Canyon.


Runda 1 Jesper Christensen, Jylland och Danmark, RB-aggro. Kan man ha ett danskare namn?

Vi småsnackar lite och Jesper framstår som en Legacyräv som passar på att lira lite limited innan nån Legacy ska börja i eftermiddag. Hans lek är väl till en början inte direkt supervass utan levererar mest land. Jag får intrycket att han inte riktigt har full koll på limited och kan i lugn och ro skulptera min hand med hjälp av att jag får resolva samma fysiska kopia av Fairie Seer tre gånger innan runda fem med lite hjälp av Ninjutsu. Jag vinner utan att jag har tagit någon skada. I duell två blir det tightare vi tradear lite tidiga drops men Jesper spelar dock en runda 5 Cleaving Sliver och följer upp med en Spitefull Sliver vilket gör att jag får ta lite extra damage situationen kan hanteras med en Defile. Tappar sedan ut mig för Feaster of Fools för att stabilisera. Men när mitt övertag ska börja belöna med hjälp av lite större creatures sig gör Jesper ett play som visar att han ändå är helt med i matchen genom att sacca sin Putrid Goblin gånger två till Carrion Feeder för att sedan delva hela sin grav inklusive goblinen och skjuta min Feaster med Magmatic Sinkhole. Carrion Feeder går sedan på offensiven och ordentligt och jag kan inte riktigt stoppa blödningen, men mitt övertag säkrar mig en vinst när jag står på 3 liv. Det blev här ett läge där jag trots klart övertag inte hade kunnat göra något om Jesper hade toppat Urzas Rage. Men 2-0 till de goda!



Runda 2 Anton Engelbredt, ytterligare en dansk från Jylland som även han spelar RB-aggro.

Första är utklassning och spel mot ett mål. Jag bestämmer mig för att inte bräda något då jag vann enkelt i runda 1 mot RB utan någon brädning. I andra håller jag en medioker hand och hoppas kunna scrya fram godiset men Fairie Seer dör direkt på en Defile. Anton gasar med diverse slivers och goblins. Jag försöker strax med Yawgmoth, Thran Physician som får smaka en Diabolic Edict. Leken levererar sedan länder lite för länge. Jag lyckas till slut Ninjutsa in Fallen Shinobi men prickar bara land. Shinobin dör på Defile nr 2 och det spelar ingen roll att jag får exila Endling med Settle beyond Reality. Anton kan relativt enkelt avsluta med att anfalla med oblockbara 1/1an och sedan pinga ner mig med Bladeback Sliver och co.
I tredje duellen är det spel mot ett mål. Den enda skadan jag tar är från mitt rödvita Horizonland när jag återigen exilar Endling med min splashade Settle. Jag ligger på 19 liv när jag och ninjutsar in 6/3 ninjan så Anton går från 10 till 4. Varpå jag får dra ett kort från abilityn på Ingenious Infiltrator. Rundan efter ninjutsar jag in Shinobin. Anton anmärker klart upprörd att jag har två Shinobis, då han lagt märke till att #2 inte var foilad. När slipen är undertecknad så börjar han direkt tala om att jag är lock för dag 2 och att min lek är overpowered och att jag har sån tur osv. Jag försöker förklarar att man inte kan ta något för givet i en turnering med 1300 deltagare och ett fält som har Hall of Famers, proffs, världsmästare, PT-grinders och GP-vinnare osv. Men jag märker att Anton inte lyssnar på mina objektiva analyser av varians och att man inte kan ta något för givet redan i runda 2. Det var länge sedan jag öppet predikade på SvM för det "probabilistiska minfältet" och hur det ska hanteras. Men mina åsikter och insikter i frågan kring varians har nog inte ändrats nämnvärt sedan jag avböjde kaffe till min hamburgare. Men såklart så har man ännu fler erfarenheter under bältet när man är äldre osv.


Runda 3 Bjarke Larssen, Danmark med RW-aggro.

Matchen spelas på bord 1! Minns inte mycket av matchen men i första var det spel mot ett mål igen. Jag höll en medioker hand och Bjarke kurvar ut fint med slivers och changelings innan min lek hinner göra något vettigt. Jag hinner inte ens göra någon skada då allt måste stanna hemma och blocka, något man får erkänna att Ninjorna inte är kända för att excellera i. Battle Screech kommer ner och avslutar förnedringen.

I andra är det omvänt och jag för duellen från A till Ö. Defile visar sig vara ett väldigt viktigt kort i formatet och så även Fairie Seer. Men det som verkligen skiner i denna match är Smiting Helix. Att döda två creatures och gaina 6 liv för endast 6 mana är helt outstanding i ett dmg-race!

Inför avgörande duellen har jag fortfarande inte brädat något och väljer att inte göra det nu heller varför ändra på ett vinnande koncept? Efter en mulligan så sätter leken fart och jag börjar jobba på att sätta upp en ninjutsad Moonblade Shinobi som behöver connecta för att ge mat åt min framtida Feaster of Fools. Mitt i alltihopa så drar jag en Smiting Helix som gör att jag kan knalla en blocker och gå upp på mer stabila 16 istället för svaga tretton och ändå fortsätta pressa. Bjarke lägger land på land och gubbe på gubbe och dödar nån dude med Firebolt, men det märks att leken han kör inte riktigt levererar ordentligt. Phantom Ninja och Changeling Outcast fortsätter oavbrutet att picka och han lägger upp en runda där han offrar Cave of Temptation för att buffa en landgående gubbe. När jag anfaller så kan han med delvens hjälp döda min Phantom Ninja med Magmatic Sinkhole. Han slår ner mig till 8 liv eftersom hans gubbar som går på marken och ändå är värdelösa till mina tre offensiva flygare. Varpå jag väljer att go for it. Han har en 3/3 soldat Soldat-token och en 4/2 changeling ute samt 4 mountains och 1 plains, så jag slår ner honom till ett och tappar ut mig för att lägga Feaster of Fools som en 5/5a. Det borde inte gå att tappa denna match här bedömer jag och passar turen. Men Bjarke vill annorlunda, han delvar hela återstående graveyarden spelar Magmatic Sinkhole nr 2 och dödar min Feaster så jag är utan blockers. Varpå han untappar och slår ner mig till ett liv! Tightare kan det inte bli, han passar turen och jag anfaller med laget han tittar på brädet, tittar på korten i sin hand och sträcker sedan fram handen.

Vi pratar lite om matchen och han säger att han gärna ville ha en till vit source och visar sin hand där han har både Battle Screech och Answered Prayers. Jag känner att återigen hade jag verkligen turen på min sida och att min lek verkar åtminstone ha en väldigt hög lägstanivå. En stund efter matchen börjar dock tvivlet komma. Visserligen vann jag precis en match på en GP på bord 1 och är fortsatt obesegrad. Enligt en domare jag frågade var det inte heller randomised tables utan semi-randomised, vad det nu betyder? Men nu måste väl de svåra matcherna komma? Nu går de med tre byes in i turneringen, nu börjar det på allvar tänker jag för mig själv. Här fick jag även dagens första request om att skriva en rapport. För att få tiden att gå så snackar jag lite med Carl Swedenborg och Gabriel Jönsson som hänger i cafeterian där luften är bättre än i själva turneringssalen. Finns det något med denna turneringen som inte är som turneringarna förr? Eller är det jag som är blind för alla moderniteter och har fastnat i forntiden?


R4 Roberto Ortiz, Tyskland.

Vi småpratar lite innan matchen och detta är Robertos första GP säger han. Intrycket som han ger och frågorna han ställer bekräftar hans oerfarenhet skulle jag säga. Han får en långsam start och verkar spela rödgrönvit och har alla removals i hela världen, men knappt en enda gubbe. Jag gör en mental notering av hans Winds of Abandon som sannolikt är ett av de allra bästa kortet i hela setet innan han försöker rädda sitt liv med en ensam blocker till mina fyra anfallare.
Duell två lägger han Birthing Boughs runda 3 men har inte tid att aktivera den då han måste göra annat med manan. Till slut är han nere på så lite liv att han måste desperat ha en sumpare när mitt lag kommer på besök och Boughs aktiveras. Oturligt nog har Yawgmoth protection mot humans och kan därför inte blockas och jag vinner. Den enda förändringen i mitt livtotal i matchen är de tre liven jag gainade när jag resolvade Smiting Helix. Detta var turneringens överlägset enklaste match. Efteråt matchen fattar jag ingenting. Var det inte nu det skulle bli svårt?

Jag går varv på varv runt siten men koncentrationen med svenskar jag känner och kan tänka mig småprata med börjar tunnas ut och det är svårt att hitta någon att high fivea och byta war stories med. Till slut hittar jag Fabbe och pratar om högt och lågt med honom i väntan på nästa runda, då kommer den sista magicspelaren någonsin som jag trodde skulle dyka upp här fram och nyper mig i armen. Frinndal! Mannen myten legenden från Tredje pluton i Karlskrona 2001/02, kort och gott min gamla lumparkompis som jag inte sett på sisådär 17 år! Det gick väl inte allt för bra för den gode Johannes men han verkade själaglad som vanligt ändå.


Runda 5 Peter Jönsson, grönvitsvart

Om man ligger 4-0 på en GP i utlandet så ska man såklart möta en person man träffar på varenda prerelease och veckomodern man spelar i sin lokala spelaffär. Peter är en lugn och rejäl snubbe som aldrig har långt borta till ett gott skratt. Han bjöd mig på dyngstryk med sin Tronlek senaste gången jag spelade en competitive turnering, i tidernas sista PPTQ.omgång hösten 2018, så jag har hämd att utkräva. Hans lek verkar bra men långsam, och jag kan ostörd börja picka ner hans livtotal i duell 1. Via Harrow-druiden kan han dock acca ut större och större monster. Sedan kommer det spindlar och mer spindlar och en Squirrel Nest. Vid ett läge där Peter ligger på 8 lyckas jag även göra ett riktigt fatalt spelfel och glömmer ninjutsa 6/3an och slår därmed ner honom till 6 istället för till 2 vid ett anfall. En stund senare inser jag mitt misstag och lägger casually ut 6/3an för 5 mana istället. Strax därefter springer Peters horder över mig och det står 0-1. Hade jag spelat rätt kanske jag kunde vunnit. Men jag lyckas skaka av mig förtreten och konstaterar att min lek behöver vara snabbare för att vinna. Peters lek vinner mer än min egen på ett längre game. Ut med Feaster of Fools och Pondering Mage mot Ransack the Lab och en Unearth.

Andra duellen Jag får ut en drömstart och ninjutsar in Ingenious Infiltrator runda 2 och runda 4 kommer Shinobin. Mitt tidiga övertag kan såklart inte besegras och jag vinner enkelt fortfarande på 20 liv.

Tredje duellen blir intressant och avgörs till stor del redan i Peters runda 3 när han lägger Good Fortune-Unicorn. Jag överväger länge att döda den i hans endstep med en Defile men har en så bra hand och övertro på mig själv att jag låter den ligga för "den gör ju ändå inget". Enhöringen slår ner mig till 18 och sedan tar jag över matchen medan Peter letar land och what not. Mina billigaste enablers syns inte till men Eyekite och Phantom Ninja klarar det jobbet också visar det sig. Fallen Shinobi kommer ner och lånar ett land och en Irregular Cohort om jag minns rätt. Peter fortsätter med Trumpeting Herd som ger ohyggligt stora tokens via enhörningen. Jag har ett ordentligt övertag i tempo och vinner väldigt mycket på att Peter inte kan gaina liv av sin Webweaver Changeling. Vilket gör att han inte heller kan anfalla hursomhelst med sitt lag då han dör på swingback. Jag vill tradea Shinobin med ett Peters monster för att stanna kvar i matchen men förenekas traden av en Shelter. Men Phantom Ninja och Ingenious Infiltrator gör ett hästjobb i denna match. Limited är väldigt enklet om man drar 2-3 kort mer turn, men plötsligt lägger Peter en Trumpeting Herd till och Morophon, the Boundless och vipps är hans minsta dude typ lika stor som min största, men han är 10 och jag på 18. Jag sumpar för livet och ninjutsar så gott det går. Brädet är komplicerat och matchen går inte direkt snabbt framåt. Jag spelar lite väl löst, släpper två elefanter och går ner till 8. Så det blir sådär onödigt spännande. Men unblockable är unblockable och jag drar till slut sist strået och vinner matchen i första rundan av Time, en match som jag upplever att jag vinner pga att jag inte dödar Unicorn i runda 2 utan sparar Defilen till senare och att jag allokerar mina resurser precis rätt (samt får massor av kort gratis av Infiltratorn). Det hade säkert gått att vinna på andra sätt men jag är mest lättad över att jag hittade ut ur Peters leks begynnande järngrepp . När jag vinner har jag 8 i Power föredelat på 4 gubbar och han har 23 i Power fördelat på 6 gubbar. Peter hanterar det hela på rätt sätt och vi önskar varandra lycka till i forsättningen.





Runda 6 Christoffer Tinkl, Tyskland

En lugn och något inbunden herre som jag känner igen från RPTQn jag lirade i Köpenhamn för ganska exakt ett år sedan. En RPTQspelare som ligger 5-0 han måste säkert veta exakt vad han gör tänker jag.
Min lek kommer igång fint och jag applicerar snabba beats. Inser i upptakten av denna exakt hur viktigt Fairie Seer är för leken. Scryar bort två land och ser sedan en Fallen Shinobi på toppen. Shinobi prickar bara land och jag får iaf en plains till eventuell Settle men den behövs inte för stunden. Winds of Abandon träffar Shinobin sedan men jag har full kontroll och avslutar på 16 liv med removal på handen och massor av gubbar i spel mot Christoffers 3/3a och 1/1a. Christoffer säger lugnt att han vill börja nästa och jag nickar.

Då tysken lirar grönvitsvart och verkar ha massor av snöland i leken så tänker jag en del på att han även kanske kör Dead of Winter så det gäller att inte overextenda sina resurser för mycket om han har två så bra massremoval. Men jag får slå det snabbt ur hågen innan det är dags för dagens konstigaste duell. Dubbelmullar till en 5kortshand med två land som kan få ut en Talisman och en Putrid Goblin innan jag börjar discarda till handsize. Christoffer stannar på ett land! Det är bara det att han suspendar Crashing Footfalls turn 1! Innan han börjar discarda till handsize. Riktigt kasst läge att sitta och discarda till handsize när man ser noshörningarna komma och inte kan göra något åt det. Jag får tillslut ut lite dorks men alldeles för sent och kan lägga Settle först när jag är på ett liv. Problemet är bara att jag endast har Sunbaked Canyon som enda vita source.
I sista får jag en bra hand och den första skadan som delas ut är när jag runda 5 ninjutsar in Shinobi och prickar Plains och Venomous Changeling. Min supersplash Settle beyond Reality får sedan exila ytterligare en Endling. Minns inte mer men jag stannar på 20 och Christoffers liv går 20, 15, 8, 2... Vi skakar hand och önskar lycka till i nästa runda. Jag passar även på att fråga honom om efternamnet, och om Tinkl betyder något på tyska? Han skrattar innerligt och säger lite mystiskt att det gör det inte, åtminstone inte numera och glider sedan bort från bordet. Antingen så betyder det ingenting eller så är det så laddat att främlingar inte får veta. Men det är en annan historia.

6-0 och det är lätt att känna sig på topp bara för att cutten är passerad. Så jag firar med att äta lite bananer och mackor ur matsäcken. Man vill ju inte betala 50 DKK för ett glas juice bara för man är i Danmark. 6-0 är faktist långt över alla mina förväntningar trots en brokenpool. Nackdelen är att nu finns det knappt några svenskar kvar att snacka med för att fördriva tiden, för alla verkar ha scrubbat ut. Det är ensamt på toppen men det gäller även att ha fokus. Att jag sovit cirka 3.5 timmar föregående natt verkar ännu inte ha påverkat mig gällande ork och fokus orimligt nog.





Runda 7 Mikael Teittinen Finland UB-Ninjas

Det blir till slut en mirrormatch mot en motståndare som verkar ha fått ännu mer hookups gällande Ninjaleken. Hans lek är precis som min. men möjligen lite mer kontrollish. Han har ingen splash, men lirar kontringar, Scour all Possibilitys och Smoke Shroud. Båda duellerna vi spelar är till en början jämna och pendlar fram och tillbaka. Konstigt nog präglas matchen både av spänning för båda vill positionera sig bra till dag två. Samtidigt är stämningen nästintill familjär då våra lekar är så lika varandra och pressen om att klara cutten är släppt.
Första duellen upplever jag att jag har övertag redan från början med hjälp av mina billiga enablers. Men Mikael har en hel del removals och biter sig kvar i spelet och får även efter ett tag ut en Fallen Shinobi med Smoke Shroud. Jag lägger en Watcher for Tomorrow för att leta efter svar, den blir Defilad med Hideaway-triggern på stacken, som sedan visar 4 land. Rundan efter hugger Mikael in med sin Shinobi och prickar 2 länder. Leken levererar sedan i vanlig ordning en Settle i precis lagom tid och jag kan sedan vända på skutan totalt med hjälp av en egen Fallen Shinobi. 1-0 till de goda.

Mikael brädar en hel del kort inför andra och jag tar återigen ut Feaster of Fools som bara är långsam och kass. Devour är inte heller direkt något att satsa på mot leken som har alla removals i världen tänker jag. I andra får jag återigen möta removalväggen. Mikael tar helt enkelt bort nästan alla djur jag har, så till slut är det bara några få småttingar kvar. Fasan tar nästan helt över när jag ser Mikael resolva Sadistic Obsession på en gubbe och börjar picka bort även mina små gubbar. Nu är goda råd dyra, jag leder i liv men Mikael har fått mycket value av sina removals och är ensam med creatures på brädet samt har fortfarande typ 5 kort i handen. Vad händer? Jag drar Smiting Helix såklart och kan döda båda hans creatures, varav den ena har två auror på sig. En nätt liten fyra-för-etta som gainar mig sex liv. Sedan kan jag utan bekymmer dra ett kort med min Canyon och är med i matchen igen. Ingenious Infiltrator kommer ner och jag börjar för första gången ha riktig kontroll på duellen. Kort därefter vinner jag matchen och Mikael sträcker över näven. 7-0 i matcher och 14-4 i dueller känns helt obeskrivligt gött. Vem behöver byes? Jag är nu på 17e plats i standings och 13 av de 16 spelarna hade minst en bye under turneringen. I väntan på nästa match försöker jag kolla någon feature match och få mig en pratstund med Frank Karsten, men han är så upptagen att det inte går att få till såklart.


Runda 8 Kasper Nielsen Danmark. Grönvitsvart.

En ung kille som jag sett förut. Han är utrustad med Hareruyatröja, Hareruya-plastfickor, deckbox osv osv. Så jag frågar försynt om han gillar Hareruya? Nja, de sponsrar mig säger han så att det känns inte konstigt för mig att ha deras grejjer. Ok säger jag, du är säkert rätt bra då. Jo säger han jag skulle sluta med Magic, men spelade en sista turnering och kvalade då till Touren. I min första Pro Tour så gick jag t8 och nu har jag spelat 3 stycken säger han. Aha tänker jag, det är nu det ska bli svårt på riktigt. Jag får en bra start och pressar honom en del. Men Kasper har ett äss i rockärmen i form av Serraplaneswalkern som inte direkt är lätthanterad. Han får enormt value av den och vinner med flygare när han själv står på 8 liv.

Andra duellen mot Kasper är en av de intressantaste under hela dagen. Jag lyckas med konststycket att skriva upp livtotalen på fel sätt här, precis samma misstag som jag gjorde mot Angelin i runda 3 av GP Göteborg 2003 som i sin tur vanns av drumroll.... Jelger Wiegersma! D.v.s. jag brukar alltid anteckna mina egna liv till vänster och motståndarens till höger. Men i denna duellen så är jag inte så noga som jag brukar och skriver Kaspers till vänster och mina egna till höger. Inte en stor grej vanligtvis, men i ett tight läge av matchen så kollar jag livställningen för att se om jag kan vinna på att ninjutsa och ser att Kasper dör om jag ninjutsar en stor ninja då han bara är på 4 liv. Så jag anfaller med två smådjur och ninjutsar in Shinobin, problemet är bara att jag läst i fel kolumn och Kasper står på 8 istället för 4. Summa summarum om jag hade tagit 6/3an jag också hade på handen istället för Shinobin, hade Kasper dött på rot! SYND! När jag kort efter det monumentala felspelet inser mitt misstag är det som att hela min uppenbarelse rasar ihop, psyket tappar kontrollen över den fysiska kroppen och jag inser hur trött jag egentligen är, jag slår mig för pannan, suckar högt och flashar min 6/3ninja på handen för Kasper. Han fattar inte riktigt vad jag menar och säger att det inte är så stor sak och att jag har två Infiltrator-triggers på stacken. OK säger jag, jag lovar att inte försöka vara så sloppy, och med känslan inombords av att tröttheten helt tagit över fortsätter jag spela mot alla odds, samtidigt som jag försöker att inte ge sken av att mentalt ha givit upp. På andra sidan bordet väntar många stora monster mot de fåtal små creatures på min sida. På de kort jag drar via infiltratorn drar jag ett land och en Ransack the Lab. Lägger labbet och får ner Smiting Helix i graveyard och kan sedan med mina två sista mana sources Fountain of Ichor och Sunbaked Canyon flashbacka Helixen i hull för vinst. Av detta partiet kan man lära sig och diskutera om mycket. Men sällan har jag vunnit en duell så oförtjänt och dessutom med en motståndare som bara spelar vidare med ett smil på läpparna. Kasper sade till mig att inte vara så nervös utan att njuta av spelet istället. Lite svårt med så mycket på spel tänkte jag. Men kunde inte heller låta bli att tänka på hur trevligt allt inom Magic blivit jämfört med förut. Att kretsen av tävlare inom turneringsspel blivit rejält äldre och mer mogen har inte enbart sina nackdelar. :-)

I sista är det inte så jämt, Kasper spelar korrekt och jag försöker ge motstånd men det går inte. Det kostar mig för mycket att hantera Serra-planeswalkern och plötsligt har Kasper en 8/8 trample som är svår för att inte säga omöjlig att hantera för min lek om man inte drar Settle. Kasper vinner strax matchen helt välförtjänt med 2-1 och vi lyckönskar varandra inför nästa dag.

8 rundor har gått och jag har klarat cutten med marginal trots avsaknad av byes. Då jag aldrig gått dag 2 på en GP förut är jag nu nöjd och mycket trött. Går ut och tar lite luft. Det intensiva bildvridandet har på något sätt tröttat ut mig så jag inte exakt vet vad som ska hända härnäst och inte heller orkar ta reda på det. Efter en stund ute på gatan verkar det plötsligt tomt så jag går in igen och ser till min överraskning att det inte håller på att preppas för draft (som på SM förr i tiden) utan att det är dags för runda 9 av Sealeden. En runda som jag i trötthetsdelirium fått för mig skulle hållas i boosterdraft. Då det inte förefaller vara som jag trodde springer jag till bordet jag ska lira på och ser att Ivan Floch utgör motståndet.


Runda 9 Ivan Floch Rödblågrön Snölek.

Ingen matchloss för tardiness iaf, puh! Min lek är bångstyrig och jag tvingas till en dubbelmulligan. Rättvisa odds! Ivan är tyslåten och reserverad, spelar långsamt och genomtänkt. Han tar tidigt kommandot p.g.a. min handkvalitet men jag får efter en stund t.o.m ut lite djur som lyckas med att vara större än några av hans. Ivan svarar med att lägga Deep Forest Hermit och han följer upp den med Goblin War Party med Entwine och det var allt för duell 1.

Jag brädar ut Feastern igen och får dyngstryk av Ivans aggrostart med dubbel Bellowing Elk och Saddled Rimestag. Jag hanterar två av tre av dessa men hamnar ändå klart efter. Till slut är jag i ett läge där jag sumpar och kan klara att vända med en Shinobi om jag prickar ett land, men drar Barren Moor och får vänta en turn till. Drar inget vettigt och min enda chans är att Ivan floodar kraftigt. Då jag måste spela mina outs så slår jag helt enkelt ner Ivan till 8 och ninjutsar in två Shinobis i samma attackstep och hoppas på det bästa. Ivan tappar fokus för en sekund och ler lite. Men toppen på libban levererar endast en Harrowdruid, ett removal och två basic lands. Jag får leva en tur till om Ivan saknar gas men han har hur mycket som helst och vinner enkelt fortfarande med 5 kort på handen.

7-2 gör att jag ligger 76a och har .666 i Opponent Match Win percentage. Det är samtigit snöpligt hur snabbt man blir besviken när man går från 7-0 till 7-2 mot två Pro Tour-regulars. I övrigt är jag fantastiskt nöjd och trött när jag styr kosan tillbaka till mot tåget till Sverige....

Här slutar del ett av mitt äventyr i the land of Random; Danmark!



För er som inte gillar Wall of Text kommer här en sammanfattning i samma stil som mina tidigare PPTQ-rapporter




GP Köpenhamn 2019 tl;dr:










































 

Artikel-feedback


Log ind for at kommentere nyheden.

Sajkobeer

REDAKTøR
MODERATOR
ÆRESMEDLEM
Lund
Rolex skrev 10:42, 14/7 -19
Sajkobeer skrev 13:49, 10/7 -19
Vintrastorm skrev 11:44, 10/7 -19 Jag hajjar inte riktigt detta: " Dubbelmullar till en 5kortshand med två land som kan få ut en Talisman och en Putrid Goblin innan jag börjar discarda till handsize.

Christoffer stannar på ett land! Det är bara det att han suspendar Crashing Footfalls turn 1! Innan han börjar discarda till handsize.

Riktigt kasst läge att sitta och discarda till handsize när man ser noshörningarna komma och inte kan göra något åt det."

Om han spelar ett land och suspendar, så ska väl inte Christoffer discarda kort? Vad är det jag missar?

Goddag på dig också! Jo texten är skriven för personer som kan tänka sjävla och givetvis discardas det inte till handsize direkt i runda ett, utan ett par rundor senare när båda spelarna dragit ett par kort. Vilket borde vara fullständigt uppenbart för alla.

Drog du verkligen 7 kort utan att hitta ett land till eller något du kunde spela med 2 land + talisman?

Låter saltat!

Det är helt sant. Mycket osannolikt, japp! Men ändock sant. Därav den konstiga upplevelsen. Har kalkylerat att det fanns 10 kort i leken som inte gick att spela med den manatillgången. Egentligen fler om man inte räknar med Ninjutsu

11:02:53, 14/7 -19
Rolex

SM-VINNARE 2016
REDAKTøR
Malmö
Sajkobeer skrev 13:49, 10/7 -19
Vintrastorm skrev 11:44, 10/7 -19 Jag hajjar inte riktigt detta: " Dubbelmullar till en 5kortshand med två land som kan få ut en Talisman och en Putrid Goblin innan jag börjar discarda till handsize.

Christoffer stannar på ett land! Det är bara det att han suspendar Crashing Footfalls turn 1! Innan han börjar discarda till handsize.

Riktigt kasst läge att sitta och discarda till handsize när man ser noshörningarna komma och inte kan göra något åt det."

Om han spelar ett land och suspendar, så ska väl inte Christoffer discarda kort? Vad är det jag missar?

Goddag på dig också! Jo texten är skriven för personer som kan tänka sjävla och givetvis discardas det inte till handsize direkt i runda ett, utan ett par rundor senare när båda spelarna dragit ett par kort. Vilket borde vara fullständigt uppenbart för alla.

Drog du verkligen 7 kort utan att hitta ett land till eller något du kunde spela med 2 land + talisman?

Låter saltat!

10:42:32, 14/7 -19
Vintrastorm

MEDLEM
Göteborg
Tack för svar Sajkobeer.
Och tack för rapporten och en kul läsning, för det var det verkligen.

Hade jag öppnat med det istället för att direkt ställa en fråga så kanske det hade kommit ett mer hjälpsamt och mindre drygt svar riktat till oss som uppenbarligen inte "kan tänka själva", exempelvis:

"Goddag på dig också! Jo, det som menas i texten är att både jag och Christoffer sitter och discardar till handsize efter ett par rundor p.g.a att vi båda har brist på mana. När jag skrev artikeln så tänkte jag att det skulle vara fullständigt uppenbart för alla vad som menas, men ser nu att jag kunde uttryckt mig tydligare i texten eftersom det inte var det. Tack för att du ger respons på min artikel."

Men det var kul att bli dumförklarad för att man ställer frågor! Tack, nu känner jag verkligen att klimatet här är välkomnande och att vi som inte har stenkoll på allt vad gäller magic-termer eller inte förstår något i en artikel som "borde vara fullständigt uppenbart för alla" kan ställa frågor utan att skämmas.

Mvh
Jonis

16:39:58, 10/7 -19
Opdateret: 16:41:35, 10/7 -19
Sajkobeer

REDAKTøR
MODERATOR
ÆRESMEDLEM
Lund
Vintrastorm skrev 11:44, 10/7 -19 Jag hajjar inte riktigt detta: " Dubbelmullar till en 5kortshand med två land som kan få ut en Talisman och en Putrid Goblin innan jag börjar discarda till handsize.

Christoffer stannar på ett land! Det är bara det att han suspendar Crashing Footfalls turn 1! Innan han börjar discarda till handsize.

Riktigt kasst läge att sitta och discarda till handsize när man ser noshörningarna komma och inte kan göra något åt det."

Om han spelar ett land och suspendar, så ska väl inte Christoffer discarda kort? Vad är det jag missar?

Goddag på dig också! Jo texten är skriven för personer som kan tänka sjävla och givetvis discardas det inte till handsize direkt i runda ett, utan ett par rundor senare när båda spelarna dragit ett par kort. Vilket borde vara fullständigt uppenbart för alla.

13:49:08, 10/7 -19
Vintrastorm

MEDLEM
Göteborg
Jag hajjar inte riktigt detta: " Dubbelmullar till en 5kortshand med två land som kan få ut en Talisman och en Putrid Goblin innan jag börjar discarda till handsize.

Christoffer stannar på ett land! Det är bara det att han suspendar Crashing Footfalls turn 1! Innan han börjar discarda till handsize.

Riktigt kasst läge att sitta och discarda till handsize när man ser noshörningarna komma och inte kan göra något åt det."

Om han spelar ett land och suspendar, så ska väl inte Christoffer discarda kort? Vad är det jag missar?

11:44:57, 10/7 -19
mabe

MEDLEM
Västerås
Grattis!

21:57:33, 7/7 -19
Placebo_Blue

MEDLEM
Göteborg
Trevlig läsning!

23:05:21, 2/7 -19
WargGruvan

ÆRESMEDLEM
Bra skrivet, känslan blev ju att "man var ju där" och tittade på

18:22:30, 29/6 -19
Ciridain

MEDLEM
Lund
Fantastisk rapport, precis som vanligt!

12:47:17, 28/6 -19
toriv

VæGTER
Märsta
Mysigt med lite morgonläsning - tack!

Och stort GRATTIS Björn!

Blev lite sugen på Davids artikel (gammal vän till mig ju): har du länk till den?

08:49:52, 28/6 -19