Velkommen til DanskMagics artikler. Her finder du mange interessante og sjove artikler omhandlende alle forskellige formater indenfor Magic. Dyk ned i vores arkiv. Vil du selv skrive en artikel? Vi publicerer og belønner! Klik på linket nederst, så ser vores redaktion artiklen, og de vil herefter afgøre om den vil blive publiceret eller ej. Vil du måske bidrage med et deck som trænger til en forbedring til vores artikelserie Deckdoktoren? Anvend denne formular!
Diverse[Modern]
Moderna tider med Sveriges mesta Modern-spelare Via svenskamagic.com
Bara en svensk har spelat samtliga Modern Pro Tours. Han har följt formatet från dess linda till Grand Prix Köpenhamn för några veckor sedan. Han har både mött de största Pro Tour-stjärnorna och nybörjarna som spelar sin första turnering.
Inte många spelar formatet mer än Olle Råde och här delar han med sig av sin spännande historia.
Inget format är lika omdiskuterat som Modern. Många högprofilerade PT-spelare tycker att det är ett dåligt format för Pro Touren, medan gemene man tycks älska det. Stora turneringar i Modern har både flest deltagare och flest som tittar på coverage. Formatet som proffsen älskar att hata, men där de som spelat det mycket brukar vara de som går bäst. Till exempel har Lee Shi Tian, Jacob Wilson och Shaun Mclaren gått bra på flera Pro Tours med multipla topp 8-placeringar.
Själv har jag alltid gillat Modern. Från att det kom som en glad överraskning inför Pro Tour Philadelphia 2011 tills den senaste 8-mannan jag spelade på Magic Online för en kvart sen (oavsett när du läser det här). Formatet är brett, det finns många lekar att välja mellan och om dulär sig formatet bra går det att vinna med vilken lek som helst om du vet hur du ska slå tier-1-lekarna som är i ropet för tillfället.
Jag har spelat alla fyra Pro Tours som arrangerats i formatet, jobbat med coverage på flera events och härom helgen spelade jag min första Grand Prix i Modern i Köpenhamn där jag slutade på 36:e plats. Utan att slå på min egen trumma alltför mycket tror jag att jag är den som spelat mest Modern i Magicsverige. Att jag cashade min första Grand Prix på den här sidan millenieskiftet i Modern förstärker såklart min kärlek till formatet.
Jag tänkte att det vore roligt att dela med mig av mina erfarenheter av formatet, dela lite goa lekar som jag lirat och förhoppningsvis höja peppen inför WMCQn i Göteborg den 5 september, som är i just Modern!
Begynnelsen
Modern som format hade premiär på Wizards Community Cup 2011. Då testades det som en blandning mellan Extended och Legacy och man kom snabbt fram till att det krävdes en gedigen banlista för att bli någorlunda balanserat. Bland annat bannade man Hypergenesis, som var den lek som dominerade på den mer casual-artade tävlingen. Ett par månader senare ändrade man hastigt och lustigt formatet för en stundande Pro Tour i Philadelphia från Extended till Modern. Min pepp var total, och lika peppad va Kenny Öberg som slängde iväg ett sms samma morgon som det announcades i stil med “huvudet kokar, svårt att fokusera på jobbet, det finns så mycket att brewa”.
Samma Kenny skrev en rätt fin turneringsrapport från den turneringen, som går att läsa här.
Själv njöt jag i fulla drag av turneringen, som var min första USA-resa för Magic på 2000-talet och leken vi spelade har visat sig vara den mest brutna jag spelat till dagens datum.
Mest minnesvärt var när jag mötte amerikanen Drew Levine, som i tredje duellen, efter att jag har börjat med Inkmoth Nexus, lägger ett land, tänker en stund, tappar ut sig för en Noble Hierarch och frågar om han är död. Jag nickar, skrattar inombords och visar honom land, Blazing Shoal och Reaper King för lekens trademark turn 2 kill.
Han blev inte jättepeppad på formatet efter den tävlingen och berättar om hur brutet han tycker att det var i den här videon.
Om jag inte minns fel gick jag 6-4 med leken, förlorade sista rundan för pengar och fick nöja mig med en slutplacering som 88:a. Kanske inte jättebra med tanke på att vi hade en av de mest brutna lekarna för turneringen, vilket resulterade i att Blazing Shoal bannades direkt efter tävlingen.
Tonårstiden för Modern
Låt oss spola fram ett år i tiden, till oktober 2012. Då har Modern börjat bli ett format som folk känner till, men det spelas egentligen inte utanför Magic Online och högprestigetävlingar såsom Grand Prix och Pro Tours. Friday Night Magic i Standard är det som gäller för kidsen hemma i Sverige, men vi som har lifetime invites till Pro Tours har en större turnering i sikte -- världshistoriens andra Pro Tour i Modern i Seattle!
Den som spelar Affinity nuförtiden skrattar säkert lite lätt åt den här listan. Den är en bra bit ifrån de supertajta listor som spelas idag. En förlåtande faktor är formatets relativa ungdom och att den stora snackisen inför den här tävlingen var att Valakut, the Molten Pinnacle just unbannats och de flesta la sin tid på att testa Scapeshift eller Jund, som var de två största snackisarna inför Seattle.
Min turnering blev tyvärr heller ingen höjdare, då jag gick 3-2 i Modern och 0-3 i draft och missade min hittills enda dag två på en Pro Tour i modern tid. Jag hann dock med att förlora mot Frank Karsten, som spelade en helröd Highlander-lek och mot Pedro Carvahlo, som kom topp 8, i Affinity-mirrorn. Hans lista var inte heller lika stark som dagens Affinity-lekar, men Affinity var en stark lek redan i Philadelphia och vann en Grand Prix i Singapore senast härom veckan, så arketypen får sägas vara en av de mest långlivad i formatet.
Medelåldern för Modern
(ja, jag har inte jättemycket fantasi för fyndiga underrubriker)
Då Pro Tour-säsongerna löper lite konstigt över året visade det sig inte bli någon i Modern under 2013, utan vi fick vänta till februari 2014 istället, då en solig tävling i Valencia åter satte formatet på kartan. Jag valde in i det sista huruvida jag skulle spela Affinity igen, eller Infect, vilket egentligen är samma lek, men med andra hatkort som är bra mot dig.
Till sist blev det brasilianaren Willy Edel, som slumpmässigt nog var med i samma testgrupp, som fick sista ordet. Även han spelar en hel del Magic Online, mestadels Modern, och han konstaterade att eftersom jag spelat Infect på nätet hur länge som helst så var jag helt enkelt tvungen att ge den en chans på åtminstone en Pro Tour. Lite trist bara att Wild Nacatl precis unbannats, så sisådär 25% av alla spelare körde Zoo på tävlingen.
Jag mötte som förväntat en hel drös Zoo, dock konstruerade lite olika. De lite större varianterna med Knights of the Reliquary och Tarmogoyf gick att slå enkelt, men de med bara 1-drops, boltar och Path to Exile åkte jag på spö mot. Enda minnesvärda motståndarna var Christian Seibold, som dödade mig med en Cranial Plating från toppen när han var död nästa runda, samt Travis Woos brorsa, Elliott Woo, eftersom, ja han är Travis Woos brorsa.
Till sist befann jag min mig i den prekära situationen att bara gå 3-3 i draft och ligga 6-3 i Modern inför sista rundan (precis som i Philadelphia). Även den här gången förlorade jag. Mot vadå? Affinity förstås, som jag gick 0-2 mot totalt för helgen. Leken var dock rätt go, och jag misstänker att listan, som tunats av bland annat JonteB och Spacelisk, låg till grund för den lek som Tom Ross fick Channel Fireball att spela på nästkommande Pro Tour. Om man byter ut 4 Groundswell mot 4 Become Immense (som inte tryckts än) så är skillnaderna:
Modern idag
Modern har fortsatt att växa, och förutom de massiva Modern Masters-tävlingarna i Las Vegas så tror jag att formatet är det som har flest deltagare när det arrangeras en Grand Prix. Sedan 2014 har min lokala Magic-butik arrangerat Modernliga på måndagar, och det känns verkligen som fler och fler får upp ögonen för formatet. Många av de lekar som presterar bäst på Pro Tours är dock de samma, och även om det blir lite trist är det många som väljer att spela den lek de “kan” bäst och har mest erfarenhet med när det väl vankas turnering med mycket på spel.
Inför årets Pro Tour, i Washington DC i februari, testade jag tillsammans med Lantto och Rubblarp den, vid tillfället ganska okända, Amulet of Vigor / Summer Bloom-leken. I slutändan kände jag dock att jag inte haft tillräckligt med tid med leken, utan sleevade upp Affinity, en lek som jag vid det här laget känner att jag kan spela på nivån 10/10 efter månader av online-spel och så många som 125 Qualifier Points på en säsong i 8-mannaköer med den. (Ett mått på hur sjukligt mycket man spelar Magic Online för den som inte är bekant med begreppet).
Tyvärr hade Wizards valt att banna Treasure Cruise och Dig Through Time precis innan tävlingen, jag hade nämligen gått så långt som att spela 4 Chalice of the Void i main deck när de var legala och fick många fina gratisvinster mot lekarna fyllda med 1 CC spells. Att jag valde att ha fyra i sideboarden var eftersom jag inte riktigt ville skiljas från dem, dessutom var de bra mot Burn postboard. Tyvärr mötte jag bara en brännspelare, men han lyfte på hatten och påpekade att jag tog matchupen på allvar när jag låste ut honom med Chalice efter bräda och efter matchen stolt visade att jag hade fyra stycken i leken.
Förutsägbart nog blev det 6-4 i Modern även den här gången, men draft gick sämre (2-4), så åter igen utanför pengarna, men väl i listan över hyfsat framgångsrika Modern-lekar.
Det moderna året var dock långtifrån slut med PT:n. Eftersom jag skruvat upp mitt Magic-spelande rejält de senaste åren var det dags att dra till Seattle igen i maj för att spela finalen av Magic Online Championship Series, där jag valde Modern-lek till både mig och Lantto, som vann hela tävlingen.
Lekvalen föll den här gången på alver, en rätt spektakulär lek med potential att anfalla för typ 280 redan runda 4. Tanken var att en rysk grinder, medvedev, gått bra med leken online veckan innan MOCS-finalen och vi misstänkte att den både hade potential att vara bruten och att många inte skulle hängt med i formatets utveckling. Vi höll således tummana att ingen hade särskilt mycket i sideboarden mot följande monster:
Jag gick visserligen bara 2-2 i Modern, men mina förluster var i mirrorn mot Lantto:
... och mot holländaren Jasper de Jong, som väl får sägas hade viss tur som spelade sin enda Orzhov Pontiff runda två in i sin enda Murderous Redcap tur tre medan jag fastnade på ett land i spel.
Lantto gick 3-1 med leken och vann till sista hela finalen med den. För några veckor sedan vann den en Grand Prix i Charlotte och det känns verkligen som att alver är en lek som har stor potential i Modern. Som många andra “smala” lekar så spelas den dock inte av särskilt många, vilket gör att det är svårt att få till en perfekt leklista, men jag tror helt klart på alver i framtiden.
En annan “smal” lek, som i princip ingen spelar är leken som jag valde att spela i Köpenhamn, Living End. En lek som jag i princip inte spelat alls förrän ett par veckor innan turneringen. Bakgrunden till lekvalet var att jag blev imponerad av danska Simon Nielsen, som gick 8-1 med den i Washington, och den känns bra positionerad för tillfället. Framförallt eftersom Fulminator Mage är bra mot allt ifrån Tron till Amulet/Bloom och Grixis Twin på grund av deras giriga manabas.
Efter 2 byes gick jag 4-2 både den första och andra dagen i Köpenhamn och klockade in på 36:e plats när dammet hade lagt sig. Höjdpunkterna inkluderade att slå spanska tennis-esset Toni Ramis Pascual, som lustigt nog glömde bräda ut Spell Snare, och en spännande win-and-in sista rundan dag ett mot Felix Johansson (Talwin), där hela matchen avgjordes på ett 50/50-beslut på vilket land han skulle exila med Karn Liberated.
Lågpunkten var när jag låg 11-2 och behövde vinna två till för att nå topp 8, men tvingades mulla till 4 i avgörande duellen mot Grixis Twin. Ingen jättespännande avslutning, men som alla säger “leken var bra”.
Moderns framtid
Ja! Då har vi kommit fram till den journalistiskt dramaturgiskt mest logiska avslutningen, nämligen att säga något om var Modern är just nu, vilka lekar som är heta samt var jag tror att formatet är på väg.
Jag inledde med att konstatera att jag är förtjust i formatet, och det tror jag att jag kommer att vara även i framtiden. Det är helt enkelt roligt att spela ett format med så många tillgängliga kort, men där det märks tydligt att Wizards supportar formatet. Det kommer nya bannings, det trycks kort som man direkt kan se kommer att ha impact på formatet och det känns som att topplekarna ständigt turas om att vara “bäst” i formatet och det kommer hela tiden nya utmanare.
Bäst just nu då? Om man tittar på Magic Online är det väldigt många varianter på Grixis just nu. Grixis Twin, eller mer aggressiva Grixis Delver-varianter samt Grixis kontroll mer åt Patrick Chapin-hållet. Jag brukar dock försöka hålla mig ifrån de lekarna för att hitta luckor där andra lekar kan både överraska och utmana om vinsten. Själv kommer jag till exempel att spela alver både i helgens stundande MOCS och Modern Festival-final online, men jag kan även rekommendera Living End. Framförallt eftersom den är rätt billig att skaffa online.
Så för att sammanfatta.
Hett just nu
Grixis, Alver, Living End, med Tron som en bubblare samt Griselbrand reanimator om man har mage att spela en orättvis lek som förhoppningsvis fixas med bannings snart.
Inte hett just nu
Bränn, Infect, Afffinity, Zoo (aldrig bra).
Ingen artikel om Modern är heller komplett utan lite spekulationer kring stundande bannings. Jag tror, och hoppas, att både Amulet of Vigor och Goryo's Vengeance ryker så fort det bara går. Båda är nyckelkort i lekar som i mitt tycke är för snabba och ointeraktiva för att bjuda på rolig Magic. Visst säger många, det finns flera sådana lekar i Modern, men egentligen inga som inte är baserade på creatures, vilket gör att de i alla fall slåss på någorlunda rättvisa villkor.
Så, jag hoppas att ni fått ut något av mitt försök att gå i Sajkobeers fotspår och skriva riktigt jäkla långa artiklar. Se till att spela så mycket Modern som möjligt i sommar så ses på på WMCQn i Göteborg i september!